Nyligen fick ett 70-tal medarbetare inom kommunens förskolor, grundskolor och bibliotek möjlighet att lyssna på en föreläsning om läsfrämjande med Maria Heimer.
Heimer är högstadie- och gymnasielärare samt skolbibliotekarie och arbetar idag heltid som författare och föreläsare med fokus på läsfrämjande arbete.
I föreläsningen betonade hon vikten av att skapa hållbara strukturer för det läsfrämjande arbetet och gav en rad konkreta tips på hur man kan skapa en mer positiv läskultur.
- Vi vuxna måste signalera att vi är läsare och vara läsande förebilder för barn och unga. Läs till exempel samma böcker som de unga och skapa förutsättningar för att samtala om det ni har läst.
Den senaste PISA-mätningen visade att 24 procent av eleverna i årskurs nio i Sverige inte når upp till den basnivå för läsförståelse som är grundläggande för fortsatt lärande. Att barn och unga blir lästa för och läser själva under uppväxten är en mycket viktig faktor.
Maria Heimer berättade att de 17-åringar som har blivit lästa för och som själva varit läsare har skapat sig ett ordförråd på 50 000-70 000 ord. Då kan de till exempel ta till sig nyheter och samhällsinformation och läsa textremsorna på TV. De 17-åringar som inte har blivit lästa för eller själva har läst har bara ett ordförråd på 15 000-17 000 ord. Det gör att de begränsas i dagens informationssamhälle.
För att skapa en positiv läskultur och arbeta läsfrämjande underströk Maria vikten av att vuxna uppmuntrar och stödjer barn och unga till att identifiera sig själva som läsare.
- Läsningen fungerar både som spegel av egna erfarenheter och som fönster mot andra perspektiv och världar.
Föreläsningen arrangerades av Nätverket för språk- och kunskapsutvecklande arbete inom Barn och Utbildning.