Oro för barn och unga

Alla barn och ungdomar har rätt till en trygg och säker uppväxt. Om du är orolig för att ett barn eller en ungdom inte har det bra ska du anmäla det till kommunens socialtjänst.

Här anmäler du oro om att ett barn eller ungdom inte har det bra. Din information kan vara avgörande för att ett barn får den hjälp som det har rätt till. Du behöver inte vara säker på att någon inte har det bra – det räcker med att du är orolig. Ring alltid 112 i akuta situationer. På kvällar, nätter och helger ringer du socialjouren.

Du kan också kontakta socialtjänstens mottagning.

Du kan vara anonym

Du som anmäler som privatperson kan vara anonym. Om du vill vara anonym är det viktigt att veta att du inte ska lämna ditt namn och telefonnummer. Den som anmälan gäller och dennes vårdnadshavare har rätt att ta del av allt innehåll i anmälan.

Vad händer sen?

När du har lämnat in en orosanmälan har socialtjänsten 14 dagar på sig att göra en så kallad förhandsbedömning som kan resultera i att inleda eller att inte inleda en utredning. En utredning kan inledas med eller utan vårdnadshavares samtycke. Om anmälan innefattar våld på något sätt är socialtjänsten skyldig att direkt inleda utredning.

Du som privatperson har ingen möjlighet att få återkoppling eller annan information om vad som händer efter att orosanmälan lämnats in.

Skyldighet att anmäla för dig som arbetar med barn och unga

Du som i ditt arbete har kontakt med barn och unga är skyldig att anmäla om du misstänker att barn eller unga far illa. Det gäller dig som arbetar inom exempelvis vård, skola, polis och liknande.

Barnets vårdnadshavare har alltid rätt att få veta vad som står i anmälan och vem som har gjort den.

Så går en utredning till

Socialtjänsten är alltid skyldig att inleda en utredning om ett barn eller en ungdom far illa och bedöma om hen behöver hjälp. En utredning kan inledas med eller utan föräldrarnas samtycke.

• En utredning innebär att socialsekreteraren hämtar in information främst genom samtal med föräldrar och barn. Föräldrar och barn kan ge förslag på personer som kan tillföra utredningen viktiga uppgifter.
  
• För att få en utförlig bild av barnets situation tar socialsekreteraren dessutom ofta kontakt med andra i barnets omgivning, till exempel skolan, barnomsorgen och barnavårdscentralen. I största möjliga mån försöker socialsekreteraren göra sin utredning i nära samarbete med den berörda familjen.
  
• Utredningen avslutas med att socialsekreteraren i samråd med föräldrarna bedömer vilken hjälp som barnet behöver. Finns det ett vårdbehov erbjuds insatser som är frivilliga.
  
• I särskilda fall kan socialtjänsten tillämpa tvångslagstiftning enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Detta sker om socialtjänsten bedömer att barnet/ungdomen behöver vård utanför det egna hemmet och vårdnadshavarna eller barnet (om det har fyllt femton år) motsätter sig detta. Socialnämnden beslutar om att ansöka om vård enligt LVU hos Förvaltningsrätten som dömer i ärendet.
  
• Utredningen ska alltid vara klar inom fyra månader. Finns det särskilda skäl kan socialnämnden besluta att utredningstiden ska förlängas.
  
• När utredningen är klar får du ta del av den skriftligt. Socialsekreteraren för även journalanteckningar som du också har rätt att ta del av. Journalanteckningarna får du inte automatiskt, utan du måste själv be om dem.