Sköt om din anläggning

Alla avloppsanläggningar behöver skötas om och kontrolleras regelbundet för att de ska rena avloppsvattnet, hålla längre och skydda miljön på bästa möjliga sätt. Genom att se över din anläggning kan du även upptäcka och åtgärda eventuella fel innan de blir till kostnader.

En avloppsanläggning som sköts om och kontrolleras regelbundet fungerar bättre och har en längre livslängd. Fastighetsägare som vill ha en problemfri drift med så lite underhåll som möjligt, behöver göra egna kontroller eller ta hjälp av leverantören eller någon annan sakkunnig. När du kontrollerar din anläggning kan du upptäcka och åtgärda brister innan kostnaderna blir onödigt höga. Dessutom säkerställer du att avloppsreningen fortsätter att skydda närområdet från föroreningar, övergödning och smitta.

Spola så att anläggningen fungerar

Hur ditt avlopp fungerar beror både på hur du sköter om anläggningen och hur du använder den. Använd toaletten endast till det den är till för. Spola inte ner våtservetter, bomull, bindor, tops, cigarettfimpar eller annat som kan skada avloppsanläggningen. Undvik att använda rengöringsmedel eller andra kemiska produkter i hemmet som är kraftigt antibakteriella eller på annat sätt kan skada avloppsanläggningens biologiska rening.

Se till slammet i trekammarbrunnen

Problem med slamavskiljaren är en vanlig anledning till att den efterföljande reningen av avloppsvattnet slutar att fungera. Om det flyter slam på ytan i den sista kammaren vid utloppet i trekammarbrunnen (slamavskiljaren) kan det vara ett tecken på att avskiljningen i trekammarbrunnen inte fungerar som den ska. Då kan det finnas en risk att slammet följer med till nästa reningssteg, markbädd, infiltration eller minireningsverk (så kallad slamflykt) och sätter igen den, så att det blir stopp i avloppsanläggningen. Om detta händer finns det risk för att markbädden eller infiltrationen får göras om för att avloppsanläggningen ska fungera igen.

Det är alltid viktigt att en avloppsanläggning inte belastas med mer avloppsvatten än vad den är dimensionerad för. Dålig avskiljning i en slamavskiljare med slamflykt som följd, beror i många fall på att avloppsanläggningen är för hårt belastad.

Kontrollera slamavskiljaren

Den vanligaste slamavskiljaren är en så kallad trekammarbrunn, med tre kammare som är synliga när locket på slamavskiljaren lyfts bort. Du kan kontrollera hur din slamavskiljare fungerar utifrån punkterna nedan, utan att mäta eller använda några verktyg.

Kontrollfrågor slamavskiljare

T-röret förhindrar att flytslam kommer ut i den efterföljande markbädden eller infiltrationen. Röret har en öppning upptill och nedtill. Den nedre delen av röret ska vara 30 centimeter under vattenytan.

Om vattennivån är över nivån i utloppsröret är det ett tecken på att det är stopp i nästa reningssteg. Är vattennivån under nivån i utloppsröret är det ett tecken på att det finns ett läckage i slamavskiljaren.

I den andra kammaren bör det endast finnas en mindre mängd organiska material som flyter på ytan. Finns här en slamkaka eller mycket slam är det ett tecken på att slamavskiljaren belastas med för mycket avloppsvatten.

Är vattnet i den tredje kammaren klart eller bara lite grumligt är det ett tecken på att slamavskiljaren fungerar.

Kontrollera en markbädd eller infiltration

En markbädd eller infiltration har en inledande fördelningsbrunn där avloppsvattnet från slamavskiljaren fördelas ut i bädden i minst två spridningsledningar. Antalet spridarledningar kan variera beroende på markbäddens eller infiltrationens yta. Efter en markbädd ska det även finnas en uppsamlingsbrunn där uppsamlingsledningar som ligger under markbädden ansluter. De ändar av spridnings- och uppsamlingsledningarna som inte ansluter till brunnar ska vara uppdragna över markytan med så kallade luftningsrör. En infiltrationsbädd är inledningsvis uppbyggd som en markbädd, men saknar uppsamlingsbrunn och ledningar eftersom vattnet inte leds bort utan infiltreras ner i marklagren.

Det är inte ovanligt att funktionen i en avloppsanläggning med slamavskiljare och efterföljande markbädd blir sämre över tid och sedan slutar att fungera. Orsakerna kan vara många, men främst beror det på dåligt underhåll och kontroll genom åren. Om du har en avloppsanläggning som består av en slamavskiljare och efterföljande markbädd eller infiltration, bör du kontrollera hur markbädden eller infiltrationen fungerar när du kontrollerar slamavskiljaren. Nedan hittar du exempel på kontrollfrågor.

Kontrollfrågor markbädd/infiltration

Om det finns slam eller annan organisk påväxt eller material i fördelningsbrunnen bör du ta bort det. I vissa fördelningsbrunnar finns det inställningsbara skivor där det går att styra vattnets riktning till respektive spridarledning. Det är viktigt att alla spridarledningar belastas lika mycket för att hela infiltrations- eller markbädden ska så en jämn belastning och en bra rening.

I så fall är det ett tecken på att infiltrations- eller markbäddens hydrauliska funktion är nedsatt. Kontrollera i så fall om det står vatten även i spridarledningens luftningsrör och om det lämnar något vatten vidare till uppsamlingsbrunnen. Om det står vatten i spridarledningarna bör de renspolas. Om det vid en senare kontroll visar sig att den hydrauliska funktionen fortfarande är nedsatt, måste markbädden eller infiltrationen göras om. Den åtgärden måste du ansöka om till miljöavdelningen.

Ändarna på rören ska vara försedda med regnhatt eller böj. En fungerande luftning är mycket viktigt i en avloppsanläggning, för att den biologiska funktionen i bädd och slamavskiljare ska fungera.

Kontrollera ett minireningsverk

Vad du behöver kontrollera och underhålla varierar mycket mellan olika typer av minireningsverk. Därför är det viktigt att du har en beskrivning av hur minireningsverket sköts och att du gör den egenkontroll som gäller för verket. De flesta minireningsverk behöver också en regelbunden service som görs av en fackkunnig person från leverantören. Här är några saker att kontrollera som gäller funktionen i de flesta minireningsverk:

Kontrollfrågor minireningsverk

Var uppmärksam på kontrollampor som visar minireningsverkets driftstatus och kontakta leverantören eller annan fackkunnig person, om de indikerar att något är fel.

Var uppmärksam på andra typer av larm som ditt minireningsverk larmar för.

Kontrollera att luft som pumpas ut i verket för den biologiska nedbrytningen verkligen kommer ut. En luftslang från en luftpump kan lossna eller komma i kläm, utan att verket larmar.

Var uppmärksam på om det kommer stark avloppslukt från minireningsverket. Stark avloppslukt från ett minireningsverk kan vara ett tecken på att den biologiska reningsprocessen i verket inte är optimal.

Kontrollera regelbundet att det finns fällningskemikalier, om minireningsverket använder det i sin reningsprocess. Du bör också vara uppmärksam på om det inte förbrukas någon fällningskemikalie. Det är ett tecken på att doseringen inte fungerar i verket eller att den är felinställd.

Byt ut polonitematerialet regelbundet om du har en fosforfälla i eller till ditt minireningsverk. Det behöver bytas ut efter cirka ett till tre år (tidsintervallet varierar mellan olika fabrikat och olika storlek på fosforfiltret). Du kan sluta ett serviceavtal med leverantören av filtermassan så sköter de bytet.

Det mättade filtermaterialet räknas som hushållsavfall vilket innebär att du behöver stämma hämtning och byte av material med kommunens renhållningsbolag NSR.

 

 

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss att göra webbplatsen bättre.

Vi har ingen möjlighet att återkoppla på dina synpunkter.


Senast uppdaterad: