Lantbruk

Här hittar du information för dig som driver lantbruk eller hästar. Du som driver lantbruk kan vända dig till oss när det gäller frågor som rör din verksamhet.

Ett lantbruk räknas som en miljöfarlig verksamhet och omfattas av miljöskyddstillsyn, alltså tillsyn enligt miljöbalken. Om du driver lantbruk eller stuteri kan du få hjälp av oss vid frågor som rör din verksamhet. Till exempel hur du hanterar gödsel, kemikalier, avfall och döda djur.

Om du har frågor gällande djurskydd eller vill göra en anmälan om att du misstänker att ett djur far illa ska du kontakta Länsstyrelsen i Skåne.

Hantering av gödsel

Hur du som lantbrukare hanterar djurens gödsel är en viktig miljöfråga. Du får exempelvis inte sprida gödsel i växande gröda inom ett detaljplanelagt område utan att söka tillstånd hos Miljö- och byggnadsnämnden. Det finns även tidsperioder när det är förbjudet att sprida gödsel.

Så ska gödsel spridas

Gödsel ska spridas vid lämplig tidpunkt och under lämpliga väderförhållanden samt i anpassade mängder så att näringsämnen inte riskerar att läcka ut till vattendrag och sjöar. Om du som djurhållare har en för liten areal att sprida gödsel på får du avtala med någon annan lantbrukare med större spridningsareal om att ta emot gödsel. Hästägare kan i undantagsfall lämna gödsel till en avfallsanläggning.

Dispensansökan för gödselspridning

I enskilda fall kan miljö- och byggnadsnämnden ge dig dispens från reglerna om spridning av gödsel. Du kan bara få dispens om något speciellt har hänt i din verksamhet som du varken kunnat förutse eller påverka. Det skulle till exempel kunna vara att gödselbehållaren brister på grund av ett konstruktionsfel.

Att ditt lagringsutrymme inte räcker till på grund av din planering, långvarig period av regn eller en senare vår är normalt sett inte tillräckliga skäl för att få dispens. Då ska du i första hand lösa problemet genom att flytta gödseln till en tät lagringsplats på din egen gård eller genom att låna eller hyra ett lagringsutrymme av någon annan.

En dispens ska vara sista utvägen för att förhindra en akut situation där din gödselbrunn riskerar att rinna över och ge upphov till ett punktutsläpp. I de fallen är det miljö­mässigt motiverat att du sprider gödseln på en större yta där närings­ämnena kan tas upp av grödan.

Så ska gödsel lagras

Lagringsutrymmet ska vara utformat så att gödsel inte läcker ut i omgivningen. Om du har fler än tio djurenheter ska lagringsvolymen motsvara en gödselproduktion på:

• åtta månader om du har nötkreatur, hästar, får eller getter och tio månader vid annan djurhållning, till exempel grisar.

Har du mellan två och tio djurenheter gäller lagringsvolymen sex månaders gödselproduktion. Lagring av stallgödsel bör i första hand ske i ordinarie lagringsutrymmen. Ibland kan det finnas skäl till att lägga upp gödseln direkt i fält för att gödseln ska kunna utnyttjas på ett bra sätt. Det kallas för att lägga gödseln i en stuka.

Stukalagring

Ibland kan det finnas skäl till att lägga upp gödseln direkt i fält för att gödseln ska kunna utnyttjas på ett bra sätt. Det kallas för att lägga gödseln i en stuka. En gödselstuka är en mellanlagring av fast gödsel på mark utomhus, där gödseln läggs upp i en limpformad hög. Det finns två anledningar till att använda gödselstukor: tillfällig lagring i fält och kompostering i fält.

Som vid all annan gödselhantering måste du vid stukalagring följa de allmänna hänsynsreglerna. Det innebär att du ska lagra gödseln utan att det uppstår föroreningar av yt- eller grundvatten eller att det leder till olägenheter för närboende. Fundera även över om stukalagring är bästa möjliga teknik för att ta hand om gödseln.

Varken tillfällig lagring av stallgödsel i stuka i fält eller kompostering i fält får räknas in i lagringskapaciteten och kan inte ersätta behovet av iordningsställda lagringsutrymmen.

Orsaken till tillfällig lagring av stallgödsel i stuka kan exempelvis vara att effektivisera transporter, undvika markpackning eller därför att gödseln levereras för spridning hos en annan jordbrukare. Gödseln bör vara så fast att den kan lagras till minst 1 meters höjd. Lagringstiden bör alltid hållas så kort som möjligt.

Om växtnäringsinnehållet, speciellt kväveinnehållet, i gödseln är högt (till exempel fjäderfägödsel eller nötgödsel med liten halminblandning) bör tillfällig lagring i fält ske i direkt anslutning till vårbruket eller under sommar eller tidig höst inför höstsådd. Under tidig vår och under senare delen av hösten bör lagringstiden begränsas till någon eller högst några veckor. Gödsel med större inblandning av strömedel och som kan lagras uppåt 2 meters höjd, gödsel med lågt näringsinnehåll eller komposterad gödsel bör du kunna lagra under något längre tid.

Hantering av växtskyddsmedel

Om det finns flera växtskyddsmedel eller metoder tillgängliga för samma användningsområde och syfte ska du välja den metod eller det medel som är minst skadligt för människors hälsa och miljön. Det innebär att du i första hand ska välja mekaniska, termiska eller biologiska metoder. Spridning av kemiska bekämpningsmedel bör endast ske i de fall det är absolut nödvändigt och om alternativa metoder inte är praktiskt möjliga eller ekonomiskt försvarbara.

Bekämpning inom vattenskyddsområde

Du ska lämna in en ansökan till miljö- och byggnadsnämnden i god tid, minst sex veckor innan du planerar att börja bekämpa. Du får inte sprida bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde innan du fått ditt tillstånd. Du kan söka tillstånd för ett eller flera år i taget.

Bekämpning på gårdsplaner

För bekämpning utanför åkermark kan du behöva tillstånd för att sprida växtskyddsmedel. Detta gäller till exempel om du vill bekämpa ogräs på din grusade gårdsplan eller andra hårdgjorda ytor. Ibland kan du behöva lämna in en anmälan om bekämpningen.

Notera att det är förbjudet att använda växtskyddsmedel yrkesmässigt i kommunen utan att först göra en skriftlig anmälan till miljö- och byggnadsnämnden för att få använda växtskyddsmedel på:

• vägområden, för att förhindra introduktion, etablering eller spridning av
  • invasiva främmande arter, eller
  • karantänskadegörare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 eller enligt bestämmelser som genomför den förordningen,
• på banvallar, och
• inom områden som inte omfattas av förbud enligt 37 § eller krav på tillstånd enligt 40 § Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel och som har en sammanhängande area överskridande 1 000 kvadratmeter där allmänheten får färdas fritt.

Får du bekämpa?

Om du ska använda växtskyddsmedel som tillhör klass 1 eller 2 måste du ha ett särskilt användningstillstånd eller behörighetsbevis som det tidigare kallades. Precis som tidigare måste du gå en särskild utbildning för att kunna få ett användningstillstånd. Du som har ett befintligt behörighetsbevis anses ha ett användningstillstånd.

Hantering av döda djur och biprodukter från slakt

Du måste ta hand om döda djur och biprodukter från slakt på ett säkert sätt. Oftast innebär det att du skickar de döda djuren och biprodukterna till en mottagare som får ta emot dem. Du kan även förbränna döda djur i en panna om den har blivit godkänd för det av Jordbruksverket.

Det är förbjudet att gräva ner döda djur och biprodukter från slakt. Det är även förbjudet att lägga ut döda djur och biprodukter i naturen.

Du ska förvara döda djur på ett sittsäkert sätt innan de transporteras bort. Du ska bland annat se till att rovdjur och fåglar inte kan komma åt dem. Döda djur ska också förvaras skilt från levande djur så att transportören inte behöver komma i kontakt med de levande djuren i samband med hämtningen.

Det innebär ett tillsynsbesök

Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för miljötillsynen på alla lantbruk och privatpersoner som har någon form av djurhållning med lantbruksdjur eller som odlar yrkesmässigt. Tillsynen innebär att vi kontrollerar att företag och privatpersoner följer miljölagstiftningen. Miljötillsynen görs enligt miljöbalken och Jordbruksverkets föreskrifter. Stora delar av lagstiftningen är gemensam för alla typer av lantbruksverksamheter trots att lantbruk kan se mycket olika ut.

Vid ett tillsynsbesök kontrollerar vi exempelvis gödsel- och avfallshanteringen samt hantering och lagring av bekämpningsmedel och andra kemikalier. Besöket kan vara antingen anmält eller oanmält. Vi kontrollerar verksamheten både genom rundvandring på anläggningen och genom kontroll av dokumentationen. En bra diskussion och utbyte av information mellan inspektör och lantbrukare är en viktig del i tillsynen.

I Sverige finansieras tillsyn och kontroll till stor del av avgifter. Den som, enligt lagstiftningen, behöver tillsyn ska också alltid vara den som betalar. Miljöfarliga verksamheter som kräver tillstånd eller anmälan och verksamheter med regelbunden tillsyn (verksamheter med mer än 30 djurenheter eller 30 hektar växtodling, växthus, fruktodling eller annan kemikalieintensiv odling som grönsaksodling) betalar en årlig avgift. Mindre verksamheter debiteras per timme. Timdebitering används för tillsynsbesök inklusive restid, beredning, föredragning, beslut med mera.

Anmäla eller söka tillstånd?

För djurhållning och lantbruk kan du behöva söka tillstånd hos Länsstyrelsen eller göra en anmälan till miljö- och byggnadsnämnden. Ansökan eller anmälan måste du göra innan du startar din verksamhet. Djurhållning och lantbruk räknas enligt bestämmelserna i miljöbalken som miljöfarlig verksamhet eftersom verksamheten kan påverka miljön och människors hälsa. Storleken på djuranläggningen avgör om tillstånd eller anmälan krävs.

Du behöver söka tillstånd vid:

• mer än 40 000 platser för fjäderfän,
• mer än 2 000 platser för slaktsvin,
• mer än 750 platser för suggor,
• stadigvarande djurhållning av nötkreatur, hästar eller minkar med mer än 400 djurenheter.

Djurenheter är ett mått på djurens miljöpåverkan. En djurenhet motsvarar exempelvis en mjölkko, 10 slaktsvin eller 100 värphöns. Mer uppgifter om vilka djurenheter olika djurslag motsvarar finns i miljöprövningsförordningen (2013:251).

Tillstånd för en anläggning söker du hos Länsstyrelsen i Skåne.

Då behöver du anmäla

Anläggningar med fler än 100 djurenheter (C-anläggningar) är anmälningspliktiga. Anmälan ska vara skriftlig och lämnas in till miljö- och byggnadsnämnden senast sex veckor innan verksamheten startar eller ändras. Vid närhet till grannar, skyddade områden m.m. kan anmälan ibland behöva kompletteras med en enklare form av miljökonsekvensbeskrivning. Om en verksamhet är fördelad på flera gårdar och det totala djurantalet överskrider 100 djurenheter, krävs det anmälan för hela verksamheten om det finns utbyte av t.ex. djur, foder och/eller gödsel mellan gårdarna. Kontakta oss i god tid för att höra vad som gäller för just din verksamhet.

Anmälan ska även göras vid ändring av tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet om ändringen är av betydelse ur störningssynpunkt.

Egenkontroll av lantbruk

Kravet på egenkontroll omfattar alla verksamheter som kan påverka människors hälsa och miljö. Egenkontrollen ska anpassas efter verksamhetens inriktning, storlek och möjliga påverkan på miljön.

Alla har ett eget ansvar att känna till och följa lagstiftningen. Egenkontrollen är ett obligatoriskt verktyg som hjälper dig att se till att ditt företag lever upp till gällande lagstiftning. Det ger dig bra förutsättningar att hitta fel och brister tidigt – innan något allvarligt händer. Egenkontrollen ska anpassas till just din verksamhet. Det är du som på eget initiativ ska bedriva egenkontroll utan att tillsynsmyndigheten begär det.

Det krävs att du har tillräckliga kunskaper om din verksamhets påverkan på omgivningen och hur du kan förebygga och minska eventuell negativ påverkan. I kunskapskravet ingår också att du måste känna till vilka lagregler som gäller för just dig. För verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga finns angivna krav för vad som ska ingå i egenkontrollen. Av egenkontrollförordningen framgår att egenkontrollen på dessa verksamheter ska vara dokumenterad.

Jordbruksverket har tagit fram vägledning och information om egenkontroll på lantbruk. Du kan läsa mer på deras webbplats.