Planprocessen

En detaljplaneprocess kan starta på olika sätt. Ofta kontaktar markägare eller exploatörer kommunen då en ny detaljplan behöver tas fram för att ett byggprojekt ska kunna genomföras. I andra fall kan kommunen själv initiera en detaljplan.

Under planprocessen prövar kommunen hur det är lämpligt att använda marken utifrån olika förutsättningar och frågeställningar. Det är en demokratisk process där allmänhet, myndigheter, kommunala nämnder, organisationer och andra berörda får lämna synpunkter på planförslaget. I arbetet görs avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen.

Vem som helst får lämna synpunkter på en detaljplan under tiden den tas fram. Det kan du göra vid olika skeden under planprocessen.

Planprocessens olika steg

Alla steg i planprocessen

Ett planbesked och en ändring av detaljplanen behövs alltid när en markägare eller exploatör vill bygga nya bostäder, verksamheter eller genomföra en ändring som strider mot den aktuella detaljplanen. I ett planbesked meddelar kommunen om det finns avsikter att inleda en planprocess för att göra det möjligt för den åtgärd som ansökan gäller. Kommunens ställningstagande baseras på bland annat översiktsplan, det allmänna intresset och behov.

Det är sedan kommunstyrelsen som fattar beslut om att ett detaljplanearbete ska påbörjas eller inte, ett så kallat planbesked.

I planbeskedet står det om kommunen väljer att påbörja ett planarbete. Det ska också framgå när detta arbete bedöms ha lett fram till en antagen detaljplan. Om kommunen inte avser att inleda planarbete ska skälen för det redovisas i planbeskedet. Du får betala för planbesked (och sedan för detaljplanearbetet) enligt gällande taxa. Det är inte möjligt att överklaga planbesked.

Under samrådstiden får du möjlighet att lämna synpunkter. När kommunen har tagit fram ett förslag på planprogram eller detaljplan får fastighetsägare, hyresgäster som berörs av förslaget, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra som har intresse av förslaget möjlighet att lämna synpunkter. Detta kallas samråd. Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen. Det är därför också vanligt att vi ordnar ett samrådsmöte för att berätta om förslaget. Om du har synpunkter på förslaget till ett planprogram eller detaljplan ska du lämna dem i skriftlig form.

Du kan förlora rätten att överklaga detaljplanen om du inte lämnar skriftliga synpunkter under samråd eller granskning.

När en detaljplan ställs ut på samråd meddelas detta i Helsingborgs Dagblad/NST. Du kan också ta del av handlingarna på kommunens webbplats, i kommunhusets foajé på Vångavägen 2 samt på planområdets närmsta bibliotek.

Efter eventuella ändringar ställs planförslaget ut för granskning. Syftet med granskningen är att visa hur samrådssynpunkterna påverkat planförslaget. Du kan ta del av planförslaget på bastad.se och i kommunhusets foajé på Vångavägen 2 samt på planområdets närmsta bibliotek.

Innan granskningstiden startar ska en underrättelse om planförslaget publiceras på kommunens anslagstavla. Sakägare, myndigheter med flera får ett meddelande om underrättelsen.

Granskningen är ytterligare ett tillfälle för dig som är berörd av förslaget att påverka och lämna dina synpunkter. Lämna dina synpunkter skriftligt.

När granskningstiden har gått ut och eventuella mindre revideringar har gjorts kan förslaget antas. De flesta detaljplaner antas av kommunstyrelsen, men i vissa fall ska de antas av kommunfullmäktige. Du som har lämnat skriftliga synpunkter får ett meddelande om att detaljplanen är antagen och hur du ska göra om du vill överklaga. Tiden för att överklaga är tre veckor efter att beslutet om att planen har antagits har publicerats på kommunens anslagstavla.

Du kan i regel bara överklaga detaljplanen om du lämnat synpunkter under antingen samrådet eller granskningen. Mark- och miljödomstolen utreder om du som överklagat har rätt att göra det samt om planen uppfyller kriterierna för att bli godkänd.

Tiden för att överklaga är tre veckor efter att beslutet om att planen har antagits har publicerats på kommunens anslagstavla. Överklagandet skickas till kommunen.

Tre veckor efter det att en detaljplan antagits och beslutet satts upp på kommunens anslagstavla, får den laga kraft om den inte överklagats. Överklagas detaljplanen får den laga kraft när ärendet slutligen har avgjorts av domstol.

Kommunens planprioritering

Kommunens utveckling styrs bland annat av en planprioritering.

Genom att prioritera i vilken ordning planer ska tas fram kan kommunen verka för att tillgodose invånarna god service, handel, bostäder, verksamhetsmark och grönområden.

 

 

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss att göra webbplatsen bättre.

Vi har ingen möjlighet att återkoppla på dina synpunkter.


Senast uppdaterad: