Publicerad:

Karta över Strandängsskolan med olika färger på de olika delarna där de olika huskropparna namnges med bokstäver

Utredning gällande om- och tillbyggnad av Strandängsskolan

En oberoende utredning från Ernst & Young (EY) har tittat på varför ombyggnationen av Strandängsskolan har blivit dyrare och tagit längre tid än planerat. Utredningen presenterades på kommunstyrelsens möte den 21 januari 2025 och visar att det funnits brister hos inblandade parter.

Kommunledningen har beställt en oberoende utredning av nuläget av om- och tillbyggnaden av Strandängsskolan. Utredningen skulle bland annat belysa organisering, beslutsprocesser och rapportering.

Parallellt pågår en annan utredning som ska visa på hur projekt Strandängsskolan ska gå vidare. Utredningen beräknas vara klar i mars. Då ska politiken ta ställning kring den fortsatta om- och tillbyggnaden av skolan.

Vad har hänt?

Projektet, som omfattar en omfattande renovering och utbyggnad av skolan, har stött på problem som lett till ökade kostnader och förseningar. Bland annat har den ursprungliga budgeten visat sig otillräcklig, och val av entreprenadform har medfört oväntade risker.

Entreprenadform

Projektet är upphandlat som totalentreprenad i samverkansmodell. Det innebär att entreprenören ansvarar för både projektering och utförande, och samarbetar nära med beställaren. Projektet delas in i två faser: projektering och kalkylering (fas 1) samt produktionsfas (fas 2). Ett riktpris tas fram under fas 1 genom öppen redovisning av kostnader. Byggstart ska ske först när riktpriset godkänts av båda parter. Ett eventuellt överskott eller underskott delas enligt avtal.

Vad är gjort i projektet?

För närvarande pågår byggnation av hus C, matsalen. Sedan tidigare har stora delar av hus G renoverats, två av tre skepp i hus B är också renoverade.

Vad visar utredningen?

EY har identifierat olika brister i projektet. Några av de huvudsakliga slutsatserna är:

  • Orealistisk kalkyl som grund för beslut: Kalkylen baserades på schablonmässiga nyckeltal utan tillräcklig hänsyn till befintliga byggnaders skick och projektets komplexitet.
  • För svag organisation för samverkansentreprenad: Kommunens organisation är för liten för att hantera en samverkansentreprenad på egen hand och är därför beroende av stöd från externa konsulter. Dessutom finns det begränsad erfarenhet av entreprenadformen inom organisationen, och en riskanalys för denna typ av entreprenad har ännu inte genomförts.
  • Entreprenören har inte producerat något riktpris för projektet: Entreprenören har ännu inte tagit fram ett riktpris för projektet, vilket har resulterat i stora variationer i kalkyler och tidplaner. Detta försvårar beställarens möjligheter att fatta beslut om en ny budget och har även negativt påverkat kommunikationen med beslutsfattare.
  • Förändrade förutsättningar: Faktorer som hög inflation och översvämningar har ytterligare påverkat projektets omfattning och kostnader.

Vad händer nu?

EY presenterade utredningen på senaste kommunstyrelsen. Nu ska utredningen lyftas som ett beslutsärende till kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsen har beslutat om en annan utredning med fokus på hur projektet kan gå vidare. Utredningen ska ta hänsyn till befolkningsutveckling, ekonomi, skador på byggnaderna samt behovet av att undvika skador vid eventuella framtida översvämningar. Efter att denna utredning är klar är det politiken som beslutar om hur projektet ska gå vidare.

Så har granskningen gått till

Intervjuer: Åtta nyckelpersoner har intervjuats av EY, med uppföljningsintervjuer där det funnits behov.

Genomgång av material: Beslut, mötesprotokoll, avtal, budgetsammanställningar, kalkyler, förstudier, upphandlingsdokument, skadeanmälningar, programhandlingar, beställningar, reglementen och delegationsordningar har analyserats. Totalt har 830 handlingar från projektet granskats för att kartlägga händelseförloppet.

Senast uppdaterad: