Click to listen highlighted text!

Lämna förslag till Båstads kommuns arkitekturpris för 2022

Lämna förslag till Båstads kommuns arkitekturpris för 2022

Känner du till en nybyggnation som utgör ett exempel på god arkitektur i kommunen eller en trädgårdsanläggning som förstärker kommunens stads- och landskapsbild?

Då har du nu möjlighet att lämna förslag till Båstads kommuns arkitekturpris. Priset syftar till att lyfta exempel på arkitektur som bidrar till en god bebyggd miljö.

Lämna förslag på en byggnad eller plats som du tycker förtjänar att uppmärksammas och som tillkommit i kommunen under de senaste tre åren.

Skicka in ditt förslag med en bild och adress tillsammans med en motivering om varför just ditt bidrag är värt arkitekturpriset till samhallsbyggnad@bastad.se senast 26 februari. Ange ”Arkitekturpris 2022” i rubriken.

 

Kort om arkitekturpriset

Arkitekturpriset delas ut för förtjänstfulla insatser för att bidra till en god bebyggd miljö. Syftet med priset är att ge uppmärksamhet till byggnadsverk och anläggningar med hög arkitektonisk kvalitet som bidrar till kommunens vision om ”ett bättre sätt att leva” och genom god gestaltning utvecklat den lokala identiteten och byggnadskulturen. Byggnadsverket ska vara färdigställt de senaste tre åren. Arkitekturpriset består, utöver äran, av en plakett som kan fästas på byggnaden samt diplom till ägaren, dess arkitekt och till entreprenören.

 

Tidigare vinnare

2021 års arkitekturpris delades ut till Kulturhuset Ravinen

Kulturhuset Ravinen, nybyggt kultur- och konserthus, Norrviken, Boarp 2:100

Byggherre: Backahill

Arkitekt: Pontus Möller på Möller Arkitekter

Motivering: Byggnad som utstrålar värdighet och omhändertagande genom sin omsorgsfulla materialbehandling och detaljutformning. Byggnaden är väl anpassad till platsens och tomtens förutsättningar

2020 års arkitekturpris delades ut till två pristagare – Haga Park och BeslagDesign.

 

 

 

Hur ser din hemberedskap ut egentligen?

Hur ser din hemberedskap ut egentligen?

Vi lever i en tid där det pratas om att elen kanske inte kommer räcka till och Sverige blir tvunget att släckas ner. Vid en sådan kris kommer samhällets resurser i första hand gå till de mest utsatta. Därför behöver majoriteten av oss förbereda oss på att klara sig själva en tid. Hur väl förberedd är du?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, pratar om hemberedskap och om att vi ska preppa för en vecka. Det betyder att vi ska förbereda oss och vår bostad för att, i en krissituation, kunna klara oss själva utan hjälp från samhället under en vecka.

Förbered dig för det värsta – bli en prepper

En prepper är en person som är förberedd och redo för det mesta och värsta som kan hända och skapar förutsättningar för att klara sig utan hjälp utifrån direkt. Bli en prepper du också. Följande checklista innehåller tips på saker som är bra att ha hemma vid en kris i samhället

    • Radio som går på batterier eller med vev/solceller.
    • Ficklampa och pannlampa med extra batterier.
    • Flaskor och dunkar med rent vatten.
    • Mat som inte behöver kyl eller frys. Mat som kan ätas direkt eller tillagas utan vatten.
    • Stormkök och bränsle. Använd helst utomhus.
    • Sovsäckar, filtar och varma kläder.
    • Tändstickor, stearinljus, värmeljus.
    • Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha bra ventilation.
    • Alternativ värmekälla som drivs av fotogen, gasol, diesel eller ved.
    • Husapotek, till exempel första hjälpen-kit, sårvård, eventuella viktiga mediciner.
    • Hygienartiklar, till exempel våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd.
    • Extra batterier, laddade powerbanks.
    • Kontanter, om betalkort slutar fungera.
    • Lista på papper med telefonnummer till familj, anhöriga, grannar, sjukhus, kommun, räddningstjänst, elleverantör.

 

Mer information från MSB kring hemberedskap

Måltidsklubben – nu även i Västra Karup

Måltidsklubben – nu även i Västra Karup

Från och med den 16 januari är du som senior välkommen att äta lunch på Bjäre skola i Västra Karup. Måltidsklubben finns sen tidigare på Akademi Båstad gymnasium i centrala Båstad.

Måltidsklubben vänder sig till dig som är 65+ och finns från och med mitten av januari på två av kommunens skolor – Akademi Båstad gymnasium och Bjäre skola.

– Vardagsmåltiderna är viktiga – både ur ett näringsmässigt och ur ett socialt perspektiv. Därför är vi glada över att vi nu kan erbjuda måltidsklubben på ytterligare ett ställe i kommunen, säger Susanna Bengtsson, måltids- och lokalvårdschef i Båstads kommun.

Du är välkommen måndag till fredag, klockan 12.15-12.30 med möjlighet att sitta kvar till klockan 13.15. Serveringen följer skolans terminstider. Observera skollov och eventuella studiedagar.

Lunchen kostar 72 kronor per person och du betalar med swish på plats. Du kan också köpa till kaffe för 10 kronor. Har du inte själv swish kan du ta hjälp av en anhörig eller vän som i förskott köper ett antal luncher hos kommunens medborgarservice.

Aktuella öppettider och matsedel hittar du på kommunens webbplats.

Båstads kommun är tryggast i nordvästra Skåne

Båstads kommun är tryggast i nordvästra Skåne

Nu är sammanställningen av Polisens årliga trygghetsmätning klar som visar att invånare i Båstads kommun är tryggast i nordvästra Skåne.

Trygghetsmätningen är en del av kommunens och polisens gemensamma arbete och ligger till grund för kommande prioriteringar. Resultatet av trygghetsmätningen presenteras i en sexgradig skala, ett så kallat problemindex, där 1 är hög upplevd trygghet och 6 betyder hög upplevd otrygghet. Båstads kommun landade på problemindex 1,16. Genomsnittet i polisområde nordvästra Skåne är 2,05.

– Det är glädjande att trygghetsmätningen visar ett fortsatt bra resultat där våra invånare upplever en låg brottslighet i jämförelse med andra kommuner. Även här finns brottslighet och vi har haft problem med inbrott i fritidshus, men där kan vi nu se resultatet av polisens arbete med att utöka grannsamverkan och detta är något som vi ska fortsätta arbeta med, säger Johan Olsson Swanstein, kommunstyrelsens ordförande.

Trygghetsmätningen visar att invånare i Båstads kommun har en mycket låg utsatthet för brott och att de upplever en stark trygghetskänsla. Trots att kommunen inte har några större genomgående problem upplever en del problem med berusade personer utomhus i Båstads tätort. Mätningen visar även att en stor andel utanför tätorten inte känner till polisens lokala arbete.

– Trygghetsmätningen är viktig för oss eftersom den visar invånarnas upplevelse av trygghet i kommunen. Vi arbetar tillsammans med polisen för att vi ska få en tryggare kommun och här är trygghetsmätningen en pusselbit för att se vad vi ska fokusera på och vilka insatser som vi ska prioritera. Mätningen är en del av vår lägesbild där vi kan vi se vad invånarna uppfattar som ett problem eller otrygghet, säger Christofer Thorén, säkerhetschef i Båstads kommun.

 Om trygghetsmätningen

Polisen skickade i mitten av augusti ut trygghetsmätningen till 600 slumpvis utvalda personer i Båstads kommun. Totalt svarade 386 personer på undersökningen. Här fick invånare möjlighet att svara på hur de upplever tryggheten i sin kommun. Frågorna handlade bland annat om oro för att utsättas för brott, polisens agerande mot problem och utomhusstörningar till exempel folk som bråkar samt buskörning med mopeder och motorcyklar.

 

På bilden från vänster syns kommunens säkerhetschef Christofer Thorèn, kommunstyrelsens ordförande Johan Olsson Swanstein och kommunpolis Sara Merbom.

Så spar kommunen på energi

Så spar kommunen på energi

Båstads kommun arbetar på olika sätt med att minska elförbrukningen och sänka elkostnaderna. Det handlar bland annat om åtgärder för att spara el i kommunens lokaler samt utemiljön. Kommunen följer också utvecklingen kring eventuell effektbrist.

Energisituationen i Sverige och Europa är just nu kraftigt ansträngd. Tillsammans kan vi förbättra situationen genom att minska elanvändningen. Kommunen har därför tagit fram en handlingsplan för hur kommunen ska få ner sin elförbrukning.

Stora elkostnader för fastigheter och lokaler

Uppvärmning av fastigheter står för en stor del av kommunens elförbrukning. Situationen kunde varit mycket värre om kommunen inte redan hade jobbat med åtgärder för energioptimering under flera års tid. Bland annat har belysning löpande bytts till LED-lampor och uppvärmningskällor , fönster och ventilationsaggregat till mer energieffektiva sådana.

Nu minskar vi på elförbrukningen, bland annat genom att:

  • Se över inomhustemperaturen.
  • Minska ventilation och värme efter arbetsdagens slut.
  • Minska belysningen inom lokaler i till exempel korridorer och vid allmänna ytor.
  • Släcka belysningen när lokalerna inte används.
  • Se till att kopiatorer och annan AV-utrustning går ner i energisparläge när de inte används.
  • Stänga av dator och datorskärmar när man går hem för dagen.
  • Se till att kyl och frys inte håller onödigt låga temperaturer.
  • Fylla disk- och tvättmaskiner.

 

Utemiljön och julbelysningen påverkas också

Förutom uppvärmning står gatubelysningen för en stor del av kommunens elförbrukning. Vi kommer därför att se över var vi kan släcka gatubelysningen utan att det påverkar trafiksäkerheten eller tryggheten.

Även julbelysningen kommer att påverkas av sparkravet. Belysningen kommer att minska på allmän plats. Till exempel kommer det inte att bli någon julbelysning i trädet utanför Akademi Båstad, flaggstängerna vid Båstads torg eller vid mittpunkten vid Circle K.

Ingen julbelysning i kommunens lokaler

I år kommer vi inte att sätta upp adventsljusstakar runt om i kommunens lokaler. Några få undantag finns, till exempel i verksamheter med personer som lider av nedsatt kognitiv förmåga.

 

Orsaker till att vi måste minska vår elförbrukning

Situationen i Europa har fört med sig höga elpriser men även lägre produktion än efterfrågan av el i Sverige. För att undvika störningar och avbrott i elnätet har alla kommuner, regioner och statliga myndigheter i landet fått i uppdrag att spara energi.

Snart får elever och förskolebarn flytta in i Bjäre skola

Snart får elever och förskolebarn flytta in i Bjäre skola

Nu börjar nedräkningen. Om bara några veckor är det äntligen dags för förskolebarn, elever, lärare och skolpersonal från Västra Karup, Torekov och Grevie att få flytta in i Bjäre skola.

– Nu längtar vi efter vår fantastiska skola. Lagom till efter höstlovet är vi på plats, säger Malin Sahlstrand, rektor för Bjäre skola.

Tillsammans med biträdande rektor Camilla Johansson och kommunens fastighetsstrateg Sofia Boivie visar hon runt i den nya skolan. Här pågår bygget för fullt och än är det en hel del som ska göras innan skolan är redo att öppna. Efter höstlovet ska elever från Torekov, Grevie och Västra Karup samt barn från Klockarebyns förskola äntligen få mötas i sin nya skolmiljö.

– Eleverna gläds åt att äntligen få träffa sina nya klasskamrater och jag tror att vi alla gläds åt att äntligen kunna samlas på ett ställe, säger Malin Sahlstrand.

Det är mycket som ska tänkas på när tre skolor ska bli en. Det är inte bara en skola som ska byggas, utan nya lärarlag ska bildas och nya elevklasser ska ta form. Under resans gång har lärarlagen på de olika skolorna haft kontakt och lärt känna varandra. Lärarna har också sett till så att eleverna fått sammanstråla vid flera tillfällen, vissa klasser har även haft lektioner ihop, allt för att de ska få lära känna sina nya klasskamrater på ett så smidigt och roligt sätt som möjligt.

Bjäre skola kommer ha plats för både förskola och skolverksamhet från förskoleklass till årskurs 6. Totalt finns det plats för 350 elever och 70 förskolebarn. Förskolan är också förberedd på en tillbyggnad av ytterligare två avdelningar.

 

Elevernas åsikter väger tungt

Spaden sattes i marken i april förra året men planeringen och tankarna kring den nya skolan har pågått längre än så. Malin Sahlstrand berättar att eleverna och de äldsta barnen från förskolan har bidragit med sina idéer genom teckningar om hur de vill att en skola ska utformas både interiört och exteriört.

– Det är jätteviktigt för oss att eleverna har känt och fortsatt känner sig delaktiga i byggandet av skolan. Detta är deras skola och en plats de ska tillbringa mycket tid på. Det har varit självklart för alla inblandade att elevernas åsikter väger tungt.

Och det är inte bara eleverna som ska känna sig delaktiga. Personalen har varit delaktig i processen genom till exempel workshops och studiebesök. Camilla Johansson berättar att man även vill få med förskolebarnen på ett hörn.

– Det är lite svårare med de yngsta barnen. Men pedagogerna pratar mycket om den nya skolan och barnen kommer att förberedas genom att få titta på bilder på sin nya förskola och de ska även få möjlighet att besöka lokalerna innan inflyttning.

Det är också eleverna som ligger bakom namnet på skolan. Malin berättar att eleverna fick lämna förslag som hon lämnade till namnkommittén.

– Det är roligt att namnkommittén nappade på elevernas förslag.

Men det stannar inte där. Eleverna har också fått tycka till om färgval och material. Malin och Camilla har visat färgprover och tyger som eleverna fått titta och känna på. Deras åsikter har sedan anammats av arkitekten bakom ritningarna till skolan. Denne har även inspirerats av Västra Karups bakgrund inom mejeriets värld. Färger och former är hämtade från Bjäres böljande landskap och för att kunna orientera sig i skolan finns tre spår i olika färger, blått för havet, grönt för skogen och gult för vetet.

 

Trygg miljö

Skolan är byggd i två våningsplan med ett tillagningskök i mitten. Byggnaden har en form som en fågel som breder ut sina vingar, vilket gör att utsidan mot gården blir omfamnande.

– Det ska vara en trygg miljö där vi ska få översyn över vad som händer både inomhus och utomhus, säger Malin.

Skolgården, som ska uppmuntra till rörelse och lek, är uppdelade i olika zoner. Här hittar du bland annat zonerna ramblan, klätterskogen, skogen, bolleken och gungpalatset där eleverna och förskolebarnen kan springa, hoppa, leka, klättra och gunga. På skolgården finns också en scen där de kan uppträda med dans, musik och teater.

 

Trappan är skolans hjärta

Direkt innanför skolentrén finns en reception och några steg längre in hittar vi skolans hjärta – trappan. En trappa har varit elevernas stora önskemål och det har också återspeglats i de teckningar de fått göra.

– Det har vi verkligen tagit fasta på och jag är säker på att eleverna kommer att bli nöjda. Trappan är byggnadens mästerverk, säger Sofia Boivie och visar vägen upp till andra våningen.

Längs trappan finns dubbla räcken, något att hålla i för både stor och liten. Bredvid trappstegen finns gradänger som med sina sittplatser skapar ett lugn i trappans mitt. Ovanför trappan möts vi av fönster från golv till tak där ljuset flödar in.

På andra våningen hittar vi skolans bibliotek. Här finns också klassrum, musiksal, fritidshem och personalrum. I klassrummen finns stora fönsterkarmar där eleverna kan sitta och titta ut över det omkringliggande landskapet. På nedre plan hittar vi bland annat slöjdsalar, fritidshem, klassrum, matsal, kapprum, elevskåp och personalutrymmen.

Klockarebyn har en egen entré som vetter bak mot den gamla skolan. Förskolans lokaler är uppdelade på två våningar. Ett utesovrum finns i direkt anslutning till förskolan.

 

Hållbar och klimatanpassad skola

Under hela byggnadsprocessen har kommunen gjort aktiva val för en hållbar och klimatanpassad skola.

– Det är viktigt att skolan byggs med genomgående bra material som ska hålla över tid. Byggnaden kommer att bli energieffektiv med bergvärme för uppvärmning och solceller på taken, säger Sofia Boivie.

Vill du veta mer? Följ Bjäre skola på Instagram: @bjareskolaochklockarebyn

 

Click to listen highlighted text!