Naturreservat

Bjärekustens naturreservat sträcker sig längs större delen av Bjärehalvön. I norr reser sig urberg som Hovs Hallar och Knösen brant ur havet. 

När havet stod som högst efter att landisen drog sig tillbaka, låg hela Bjärekustens naturreservat (utom delar av Hovs Hallar och Knösen) under vatten. Havet drog sig tillbaka i etapper och då bildades de strandvallar vi kan se idag. I reservatet finner du klapperstensstränder och enefälader, utsiktspunkter som Knösen och Skånes största gravhög, Dagshög. Betesdjur har gått här i 5 000 år och spåren efter forntida invånare är många.

Reservatet är mycket lättillgängligt från parkeringsplatser som finns med jämna mellanrum längs med kusten. Skåneleden går genom hela reservatet, från Lervik till Knösen. Badvänliga sandstränder finns i reservatets södra del.

Här hittar du föreskrifter för allmänheten i naturreservatet Bjärekusten

 

Englandsdal är en sprickdal i ett gammalt utmarkslandskap på kanten av Hallandsåsens nordsluttning, strax sydväst om Norrvikens Trädgårdar. Reservatet erbjuder en storslagen utsikt över Laholmsbukten och södra Hallandskusten.

De högt belägna markerna av Englandsdals naturreservat består av fälader och lövdungar och erbjuder fantastiska vyer över Laholmsbukten och södra Hallandskusten. Genom området rinner en bäckravin som i den norra delen tvärt övergår till en djup sprickdal med upp till 30 m höga bergsväggar.

Området nås från söder med bil från väg 115 mellan Båstad och Torekov. Skylt vid vägen visar norrut mot Elestorp. Genom reservatet går Skåneleden, etapp 16.

Här kan du läsa mer om naturreservatet Englandsdal.

 

Reservatet domineras av ett system av grusåsar som sträcker sig i sydväst – nordväst. Att besöka området är som att se inlandsisen smälta. De centrala delarna betas och skiftar mellan öppna marker, enefälad och hagmark. Ytterområdena odlas som åker.

Rullstensåsarna bildades i vattenfyllda tunnlar i kanten av den smältande inlandsisen för ca 14 000 år sedan. Fornlämningar i form av järnåldersgravar, hålvägar och stenblock med inknackade skålgropar bevisar att människan verkat i naturreservatet i flera tusen år. Även de många stengärdsgårdarna förstärker intrycket av dåtid. På de öppna backarna i väster blommar backsippan rikligt på våren.

Naturreservatet sträcker sig mellan Grevie och Killebäcksstorp sydväst om Grevie och nås lättast via parkeringen i sydväst vid vägen mellan Killebäcksstorp och Ängelsbäck.

Här kan du läsa mer om naturreservatet Grevie åsar

Hallands Väderö är ett av Skånes större naturreservat som ligger tre kilometer väster om Torekov ute i Kattegatt. Ön har en mycket speciell och vacker natur.

Människan har funnits på Hallands Väderö under mycket lång tid och djur har troligen betat här ända sedan bondestenåldern. De naturliga betesmarkerna i kombination med blandningen av ädellövskog med grovstammiga gamla träd, alkärr, öppna kärr och vattensamlingar har gjort att ett mycket rikt djur- och växtliv har utvecklats. Stränderna består av klippor och hällar, viss sand eller strandvegetation och mellan stranden och skogsdungarna breder omfattande busksnår ut sig.

Här finns ett stort antal tomtningar som visar minnen från säsongsmässigt fiske- och fångstverksamhet. Det finns även en ödekyrkogård på ön, “Engelska kyrkogården”, den har troligen fått sitt namn efter engelska flottstyrkor som ankrade vid ön i början av 1800-talet.

Till Väderön kommer man med Väderötrafiken som utgår från hamnen i Torekov. Det finns inga vägar på ön men flera markerade vandringsstigar. I Lotsstugan, på södra delen av ön, finns ett museum där man kan få veta mer om Väderöns historia, djur och natur. Öns café håller också öppet så länge Väderöbåtarna kör i ordinarie trafik.

Besökskarta över naturreservatet Hallands Väderö

Här kan du läsa mer om naturreservatet Hallands Väderö

 

 

Hallandsåsens nordsluttning erbjuder en kraftigt kuperad terräng med storslagen utsikt över Laholmsbukten och slättlandet innanför.

Nordsluttningen har flera småbäckar och bäckraviner som skapar skyddande fuktiga miljöer medan den nedersta sluttningen är mycket brant. Nordsluttningen kännetecknas av skogsområden av brutna med åkrar och betesvallar.

Att människan satte sin fot på Hallandsåsen för flera tusentals år sedan vittnar de många fornlämningarna om. Här på nordsluttningen finns gravanläggningar i form av storhögar, rösen, stensättningar samt en domarring. Även stenblock med inristade skålgropar och spår av åkerbruk visar på aktivitet av forntidens människor.

Här kan du läsa mer om naturreservatet Hallandsåsens nordsluttning

Haralds ängar utgör en av de få kvarvarande resterna av ett traditionellt ängsbruk. Naturreservatet utgörs av ängsmark, öppen betesmark och mer lundartad betesmark. I området växer en mängd arter som är beroende av långvarig hävd.

Här kan du läsa mer om naturreservatet Haralds ängar.

I lövskogsklädda branter norr om Varegården, ner mot Sinarpsdalen ligger Lyadalen som en tvärgående sprickdal.

Genom Lyadalen forsar Lyabäcken där bergklackar har skapat små vattenfall. Det finns flera fornlämningar i området, främst hittas högar, rösen och skålgropar från bronsåldern. De många stenmurarna visar tydligt gränsen mellan in- och utmark från tiden innan laga skifte.

Lyadalen hittas genom att köra Ängelholmsvägen söderut från Båstad, innan bebyggelsen tar slut sväng vänster in på Lyavägen. Följ sedan vägen till naturreservatskylten syns på höger sida och bäcken porlar nere i dalen.

Här kan du läsa mer om naturreservatet Lyadalen

På Hallandsåsens höjdplatå, 180 meter över havet, ligger rester av det ålderdomliga natur- och kulturlandskap som en gång täckte större delen av åsen. En vandring genom reservatet visar upp den vackra naturen med fäladsmarker, ljunghedar och en av sydvästra Sveriges få högmossar.

Kring Korup ligger minnen från det småskaliga jordbruket kvar. Små åkerlyckor blandas med fäladsmark. Här hittar man stengärdsgårdar, odlngsrösen och topphuggna bokar som påminner oss om dåtidens slit.

På Lya ljunghed skapades det trälösa hedlandskapet under 1500 och 1600-talet genom att träden höggs ned och betet var intensivt. Man brände på den tiden ljunghedarna med jämna mellanrum för att förbättra betet.

Älemossen, högmossen, består av en kantskog med tall och björk och ett stort öppet mosseplan. Tuvor med kråkbär, tranbär och hjortron blandas med  våta sänkor. Det finns en utkiksplattform och en spångad led över Älemossen. Skåneleden, etapp 15, går över kulturreservatet.

Här kan du läsa mer om Lya ljunghed med omgivningar

Landskapet på Bjärehalvön är starkt kulturpräglat och de kustnära markerna har troligen betats under tusentals år. Fäladen är en rest av en sådan betesmark som tillhört byn Stora Hult. Marken i reservatet är sandig och vegetationen består till större delen av en torr till frisk gräsmark.

Stora Hults fälad är beläget norr om Vejbystrand, i byn Stora Hult. Den ligger bara ett par hundra meter från havet. P-plats finns mer mot stranden vid närbelägna naturreservatet Stora Hults strand.

Här kan du läsa mer om naturreservatet Stora Hults fälad

Stora Hults strand finns ett rikt fågelliv. Här häckar flera olika sjöfåglar och har finns också en artrik flora.

Stora Hults strand är beläget strax norr om Vejbystrand, vid byn Stora Hult. Vid reservatet finns en stor parkering.

Här kan du läsa mer om naturreservatet Stora Hults strand

 

Naturreservatet Södra Bjärekusten sträcker sig från Torekov till Stora Hult och ligger i en av Sveriges äldsta kulturbygder på gammal utmark. 

Under 1600-talet hade Bjärehalvön en omfattande sjöfart och Båstad och Grytehamn (belägen vid Grytskär i den sydligaste delen av naturreservatet) var de viktigaste utförselhamnarna för bland annat ved-, mur- och taktegel. Vid lågvatten kan du se rester av Grytehamn i form av en stenpir som sticker ut i  vattnet.

Ett av de finaste fågelskyddsområdena är beläget vid Inre och Yttre Gryteskär mellan Lervik och Ranarp. Området domineras av sträckande och rastande men även av många häckande fåglar.

Här kan du läsa mer om naturreservatet Södra Bjärekusten