Click to listen highlighted text!

Råd och anvisningar

Senast ändrad: 27 Okt, 2017

Här har vi samlat råd och tips om släckutrustning, vad som gäller i samlingslokaler, personantal i publika lokaler och mycket mer information som kan hjälpa er i era verksamheter.

Släckutrustning

Det finns olika former av släckutrustning beroende på vilka risker och förutsättningar som finns i lokalerna. Det vanligaste släckredskapet är handbrandsläckaren. Oavsett verksamhet ska det alltid finnas tillgång till handbrandsläckare eller inomhusbrandpost så att du och andra kan göra en första insats om det börjar brinna.

Handbrandsläckare

Räddningstjänsten rekommenderar att ni i första hand har 6 kilos pulversläckare. Om släckarna ska hanteras av personer som är svaga eller har nedsatt rörelseförmåga, går det bra att ersätta en släckare med flera mindre. Släckarna placeras så att gångavståndet till närmsta släckare inte blir mer än 25 meter från alla delar av lokalen. Släckarna bör placeras nära en utgång så att det alltid finns en reträttväg i närheten, om branden hinner bli för stor.

Släckarna ska alltid vara åtkomliga utan nyckel eller verktyg. Endast i särskilda fall kan de vara inlåsta, exempelvis på vissa vårdboenden. Samråd gärna i så fall med oss i förhand.

Handbrandsläckarna ska kontrolleras årligen av en brandredskapsfirma och de klistrar då på ett servicemärke som visar att kontrollen är gjord. Vi rekommenderar att ni har ett avtal med en brandredskapsfirma som själva håller koll på när nästa kontroll ska genomföras. I ert systematiska brandskyddsarbete kan ni även själva kontrollera era släckare. Lämpliga kontroller är att:

  • Manometer står på grönt
  • Sprint och plomb sitter kvar
  • Släckaren är uppsatt på avsedd plats
  • Det finns en skylt som gör släckaren lätt att hitta
  • Släckaren sitter på lagom höjd (minst 10 centimeter över golv, maximalt 150 centimeter mellan golv och handtag)
  • Årskontroll är genomförd (kontrollera klistermärket)
  • Inga möbler eller föremål som blockerar släckaren.
Inomhusbrandpost

Inomhusbrandposter finns där en brand kan bli stor eller få en snabb spridning, exempelvis i lagerlokaler och industrier. Inomhusbrandposter finns även ofta i hotell och skolor.

Inomhusbrandposternas slangar ska nå överallt i lokalen även när inredning finns på plats. De bör även vara placerade i den brandcell som de ska kunna användas i, så att man inte behöver dra en slang genom en branddörr.

Årlig kontroll ska genomföras av brandredskapsfirma och de klistrar då på ett servicemärke som visar att kontrollen är gjord. Vi rekommenderar att ni har ett avtal med en brandredskapsfirma som själva håller koll på när nästa kontroll ska genomföras. Ni kan även själva kontrollera inomhusbrandposterna i ert systematiska brandskyddsarbete. Lämpliga kontroller är att

  • Skåpet är lätt att öppna utan nyckel eller verktyg
  • Inget läcker
  • Det finns skyltar som gör inomhusbrandposten lätt att hitta
  • Årsservice är genomförd (kontrollera klistermärket)
  • Inga möbler eller föremål som blockerar inomhusbrandposten
  • Slangarna kan nå överallt i lokalen (viktigt att kontrollera om ni satt upp ny inredning eller nya väggar).

Ibland vill verksamheter ta bort inomhusbrandposter och ersätta dessa med handbrandsläckare. Detta är inte möjligt om inomhusbrandposter är ett krav för den aktuella verksamheten eller om brandbelastningen är hög. Det är inte heller möjligt om utredning eller brandskyddsdokumentationen uppger att det ska finnas inomhusbrandposter i lokalen. Rådgör med oss om ni vill tar bort inomhusbrandposter.

Brandfilt

En brandfilt bör finnas i anslutning till kök och hängas upp bredvid handbrandsläckaren så att den är lätt att hitta. Filten kan du ha om det börjar brinna på spisen eller i någons kläder.

Ni kan kontrollera brandfilten i ert systematiska brandskyddsarbete. Lämpliga kontrollpunkter är:

  • Filten sitter på sin avsedda plats
  • Den är stadigt fastsatt i väggen, hela paketet får inte lossna när filten ska dras ut
  • Den är lätt att nå

En filt som har används på en eld är förbrukad, ni måste då köpa en ny.

Containrar och sopkärl

En brand i en olämpligt placerad papperskorg, sopkärl eller container kan lätt sprida sig till en byggnad. Det är därför viktigt att verksamheter och fastighetsägare ser över hur dessa är placerade. Detsamma gäller för brännbart material som förvaras utomhus, exempelvis lastpallar.

Tänk på att vissa fastighetsägare har strängare regler än våra rekommendationer. Om ni är hyresgäster i Båstadhems lokaler kan du fråga din förvaltare om vad som gäller hos er.

Containeruppställning

Anlagda bränder i containrar är vanliga och för att förhindra att en brand sprider sig till en byggnad behövs ett skyddsavstånd mellan container och byggnad. Rekommenderade skyddsavstånd:

  • Täckt container som är låst eller övervakad bör placeras minst fyra meter från byggnad
  • Öppen container bör placeras minst sex meter från byggnad.

Avstånd mäts från den del av byggnaden som är närmast, exempelvis takfoten, skärmtak etcetera. En helt sluten container, till exempel en komprimator som kan dockas mot port, behöver inget skyddsavstånd.

Sopkärl

Även sopkärl är föremål för anlagda bränder. Sopkärl av plast smälter och kan orsaka en brandspridning när smältan rinner iväg. Ett sopkärl som brinner kan utveckla hela 1 000 000 watt i värme, att jämföra med en spisplatta eller värmeelement som ger runt 1 000 watt. Det är därför viktigt att sopkärl inte placeras nära brännbara fasader eller fönster eftersom risken för brandspridningen in i byggnaden då blir stor. Räddningstjänsten rekommenderar följande skyddsavstånd mellan byggnad och sopkärl:

  • Ett kärl upp till 370 liter bör placeras minst två meter från byggnad
  • Ett kärl upp till 600 liter bör placeras minst tre meter från byggnad
  • Grupp med flera kärl bör placeras minst fyra meter från byggnad.

Sopkärl bör vara fast- eller inlåsta, annars kan någon flytta på kärlen för att sedan tända eld på dem. Detta gäller inte minst skolor som oftare utsätts för anlagda bränder, men rekommendationen riktar sig till alla typer av verksamheter. Fundera även på var den smälta plasten från sopkärlen kan rinna vid en brand.

Papperskorgar utomhus

Papperskorgar har satts upp där de bäst uppfyller sitt syfte, vilket exempelvis kan vara i en nisch utanför entrén till en byggnad. Men om någon tänder eld eller slänger en cigarett i papperskorgen, kan en brand ta sig upp till takfoten eller in via ett fönster. Ett vanligt fönsterglas spricker snabbt vid värmepåverkan. Räddningstjänsten rekommenderar:

  • Montera papperskorgar på stolpe minst två meter från byggnad eller på tegelvägg med minst två meter i sidled till fönster och minst tre meter i höjd till närmsta fönster eller takfot
  • Töm papperskorgarna regelbundet
  • Använd gärna en papperskorg av obrännbart material
  • Fundera på om det finns papperskorgar som ni kan ta bort.
Tillfällig övernattning

Vid till exempel idrottstävlingar är det vanligt att grupper övernattar i lokaler som inte är avsedda för det, exempelvis skolsalar och idrottshallar. Brandskyddet i sådana lokaler är inte anpassat till att folk ska sova där och därför är det viktigt att lokalerna är säkra ur brandsynpunkt om människor ska övernatta.

Övernattningar i dessa lokaler anmäls till räddningstjänsten senast 3 arbetsdagar innan övernattningen. Blankett för anmälan av övernattning finner ni i självservice.

Samlingslokaler

”Samlingslokal” är ett byggnadstekniskt begrepp för en lokal som är avsedd för fler än 150 personer där det vistas personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom.

Exempel på samlingslokaler är biografer, teatrar, kyrkor, butiker, restauranger, stationer och sportanläggningar.

En aula eller matsal på en skola eller ett företag räknas normalt inte som samlingslokal, men om skolan eller företaget hyr ut sina lokaler till utomstående och dessa är fler än 150, så räknas även lokaler som samlingslokaler. En samlingslokal kan också bestå av flera lokaler i en och samma brandcell. Då ska antalet personer i brandcellen räknas samman och fortfarande är det 150 personer som är gränsen.

Större krav på brandskyddet

På en samlingslokal ställs det högre krav på brandskyddet än för andra lokaler, eftersom det kan finnas många personer i lokalen som inte kan förväntas vara bekanta med lokalen, dess risker och utrymningsvägar. Den som äger lokalen har heller inte samma kontroll på vilka som vistas i lokalen och vilken förmåga de har att utrymma.

Utrymningslarm

En samlingslokal ska ha ett utrymningslarm. Utrymningslarmet ska aktiveras med ett automatiskt brandlarm som har rökdetektorer i alla utrymmen. Det ska också vara möjligt för personerna i lokalen att aktivera utrymningslarmet med hjälp av larmknappar.

Brandlarmet ska vara utformat enligt Brandskyddsföreningens rekommendationer SBF 110 och utrymningslarmet enligt Brandskyddsföreningens skrift Rekommendationer utrymningslarm 2003.

I vissa fall accepteras att utrymningslarmet endast kan aktiveras med hjälp av larmknappar. Det är endast möjligt i överblickbara lokaler där organiserad personal finns på plats och ingen alkoholservering förekommer.

Om det kan vistas mer än 300 personer i samlingslokalen måste utrymningssignalen bestå av ett talat, förinspelat meddelande. Ljudanläggningen måste vara elektroniskt övervakad i hela sin längd till högtalaren, varför det sällan är möjligt att koppla utrymningssignalen till en annan ljudanläggning.

För att utrymningslarmet inte ska bli överröstat måste musikanläggning eller annan ljudanläggning automatiskt brytas vid larm. Även rökmaskiner, pyroteknik och andra effekter ska automatiskt brytas vid larm och den vanliga belysningen tändas.

Nödbelysning vid strömavbrott

I en samlingslokal ska det finnas nödbelysning som tänds vid strömavbrott.  Nödbelysning ska även finnas i nödutgångarna hela vägen till det fria. Även utomhus utanför nödutgångarna ska det finnas nödbelysning.

Nödbelysningen ska ha batterier eller annan nödström som kan ge ljus i minst 60 minuter.

Bredare utrymningsvägar

Hur breda utrymningsvägarna ska vara beror på hur många utrymningsvägar det finns och hur många personer som får vistas i lokalerna, men en tumregel är att en utrymningsväg från en samlingslokal aldrig får vara smalare än 1,20 meter.

Ytskikt

Ytskikt är det yttersta lagret på en vägg eller ett tak. Exempel på godkända ytor är normal målning (med rätt färg) på obrännbart underlag, exempelvis gips, tegel eller betong. Trä som inte är brandskyddsbehandlad är inte godkänd. Tapet är normalt inte godkänt.

Personantal i publika lokaler

Det finns många faktorer som avgör hur många personer som får vistas i en lokal. Vid en brand eller annan oönskad händelse ska alla kunna utrymma tillräckligt snabbt och säkert från byggnaden. Därför kan de tekniska förutsättningarna begränsa hur många som samtidigt får vistas i byggnaden.

Nedan hittar du en en del tekniska krav som ställs beroende på personantal. Observera att detta inte är en anvisning för att kunna säkerställa eller höja personantalet. Till detta måste du anlita en sakkunnig projektör, till exempel en brandkonsult. Vårt syfte med att visa detta är att du ska kunna få en första varning för om ni tar in för mycket folk lokalen.

Har du exempelvis en inåtgående dörr i en utrymningsväg, får ni aldrig vara fler än 30 personer i lokalen även om ni har plats för fler. Skulle ni dela den här utrymningsvägen med en annan lokal, får ni aldrig vara fler än sammanlagt 30 personer i bägge lokalerna.

Observera även att det maximala personantalet generellt inte har några undantagstillfällen. Ni får alltså inte ta in fler personer än det tillåtna ens vid enstaka tillfällen.

Två utrymningsvägar som är oberoende av varandra

Det måste finnas minst två utrymningsvägar som är oberoende av varandra. Med oberoende menas att en brand inte får kunna slå ut bägge utrymningsvägarna. Minst en av utrymningsvägarna ska leda direkt ut till det fria eller till ett trapphus i egen brandcell. Mindre och lätt överblickbara lokaler i markplan med få personer kan få lov att ha en enda utrymningsväg, exempelvis små frisörsalonger eller tobaksaffärer, om dörren leder direkt ut till det fria.

Ni får inte ha det för trångt

I Boverkets byggregler finns en tabell för dimensionerande persontäthet (BBR 21, tabell 5:333). Vid användning av denna tabell ska hänsyn tas till vilka ytor som personerna har till förfogande. Exempelvis är dimensionerande persontäthet för pub 3 personer per kvadratmeter, men för det sammanlagda personantalet i puben kan inte lokalens alla ytor för räknas in. Toaletter, personalutrymmen, garderober eller andra ytor där det inte är möjligt eller rimligt att pubgäster vistas kan inte medräknas som pub yta. Detsamma gäller för ytor med bordsservering, där räknas det faktiska antalet sittplatser.

Om ni är fler än 30 personer

Om ni är fler än 30 personer ska dörrar i och till utrymningsvägar vara utåtgående.

Om ni är fler än 50 personer

Om ni är fler än 50 personer ska dörrar i utrymningsvägar vara öppningsbara enbart med ett handtag som trycks neråt eller utåt. Exempelvis med ett nödhandtag som uppfyller eller motsvarar standarden SS-EN 179.

Om ni är fler än 150 personer

Om ni är fler än 150 personer ska:

  • utrymningsstråk och dörröppningar i utrymningsvägar vara minst 1,20 meter breda
  • det finnas ett godkänt utrymningslarm med nödvändiga styrningar,  exempelvis avstängning av ljudanläggning och tändning av belysning
  • nödbelysning finnas i lokalen samt i och utanför utrymningsvägarna
  • väggar och tak ha ytskikt i brandteknisk klass I (B-s1,d0) vilket motsvarar normalt målad betong eller gips.
Om ni är fler än 300 personer

Om in är fler än 300 personer ska utrymningslarmet ha talat meddelande.

Om ni är fler än 600 personer

Om ni är fler än 600 personer ska det finnas minst 3 utrymningsvägar som är oberoende av varandra.

Om ni är fler än 1 000 personer

Om ni är fler än 1 000 personer ska:

  • dörrar i och till utrymningsvägar vara öppningsbara med panikreglar som uppfyller standarden SS-EN 1125
  • det finnas minst fyra utrymningsvägar som är oberoende av varandra.
Flerbostadshus

Fastighetsägaren/bostadsrättsföreningen ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. I arbetet ingår bland annat systematiska kontroller att inga brännbara eller andra föremål står i trapphuset, att räddningsvägar är snöröjda och fria från hinder, att brandvarnare finns i lägenheterna och att brandklassade dörrar till vind och källare stänger som de ska.

Läs mer om systematiskt brandskyddsarbete här.

Trapphus

I trapphus får inga cyklar, barnvagnar, möbler eller andra föremål finnas. Dels på grund av brandrisken men även för att det kan försvåra en utrymning, och dessutom utgöra ett hinder för räddningstjänsten och ambulansen vid en brand eller olycka i huset.

En barnvagn som sätts i brand kan fylla hela trapphuset med livsfarlig rök.

I trapphus ska det finnas möjlighet för räddningstjänsten att ventilera ut brandgaser. Detta kan ske med hjälp av en röklucka eller ett fönster överst i trapphuset. Luckan eller fönstret ska gå att öppna från bottenplanet. Alternativt ska det finnas öppningsbara fönster i trapphuset på varje eller vart annat våningsplan och alltid på översta våningsplanet.

Eftersom trapphuset är en utrymningsväg för alla som bor där, måste dörrar som ansluter till trapphuset ha tillräckligt bra brandskydd. Detta kan medföra att räddningstjänsten vid en tillsyn ställer högre krav på dörrar och sido- eller överljus jämfört med de krav som ställdes när huset byggdes.

Inredning av vind

Eftersom inredning av vind är bygglovspliktigt ska ombyggnaden uppfylla dagens byggregler och en brandskyddsdokumentation ska tas fram. Att tänka på är att kravet även omfattar utrymningsvägarna från den nya lägenheten, alltså fönsterutrymning och trapphus. En inredning av en vind kan alltså medföra att brandskyddet i hela trapphuset måste förbättras. Alla dörrar mot trapphuset ska då uppfylla erforderlig brandteknisk klass och trapphuset ska ha en röklucka eller öppningsbart fönster med ovansidan minst en meter ovanför vindsplanets golv.

Räddningstjänsten ska kunna rädda personer från vindsvåningen genom ett fönster varför det behövs fönster ut mot gatan eller mot en innergård som är körbar och åtkomlig för räddningstjänstens höjdfordon. Takfönster får användas om det är tillräckligt stort, är lätt åtkomligt från insidan och har en stigbrygga på utsidan till en plats dit räddningstjänstens höjdfordon når.

Permobil

En permobil är normalt tillverkad av obrännbart eller brandskyddat materiel och får därför placeras i trapphus om den inte utgör ett hinder. Lämplig placering är i nisch eller under trapplöp. Permobilen får däremot inte laddas i trapphuset.

Brandvarnare i lägenhet

Enligt lag ska fastighetsägare och hyresgäst ansvara för att brandskyddet är tillräckligt bra. Vår tolkning av lagen är att det ska finnas brandvarnare i varje lägenhet varför vi också ställer krav på detta. Vi anser att fastighetsägaren ska ansvara för att brandvarnare monteras i varje lägenhet och att den som bor i lägenheten sedan ska sköta kontroll och batteribyte.

En brandvarnare får täcka högst 60 moch högst ett våningsplan. Om lägenheten är mer än 60 m2och/eller har fler än ett plan krävs det alltså fler brandvarnare.

Brandfarlig vara

Brandfarlig gas får inte förvaras i källare, vind eller garage. Mindre mängder brandfarliga vätskor får förvaras i brandavskiljt och låst utrymme i vind och källare.

Läs mer om förvaring av gasol i hem här . Läs även mer nedan under garage.

Syrgas

Om den boende har syrgasflaskor hemma rekommenderar vi att standardiserad varningsskylt sätts under handtaget på ytterdörrens insida, cirka 50 cm över golv. Används en syrgaskoncentrator behövs varningsskylt endast om koncentratorn innehåller syrgasflaskor. I bostaden kan varningsskylt sättas på utsidan av dörren till det rum där syrgasflaskor finns.

Vid användning av syrgas kommer syrgaskoncentrationen i bostaden att öka vilket kan leda till förhöjd brandrisk och häftigare brandförlopp. Det är därför viktigt att de anvisningar som kommer från sjukvården eller leverantören efterlevs. Bland annat tillåts inte rökning eller levande ljus i samma rum som syrgasen eller koncentratorn.

Garage

Vi rekommenderar att för varje parkeringsplats bör högst 5 liter brandfarlig vätska, förutom bränsle i fordons tank och reservdunk, tillåtas. All brandfarlig vätska ska förvaras oåtkomligt för obehöriga. Det innebär att brandfarlig vätska, inklusive reservdunk, ska förvaras antingen i bilen eller i ett låst skåp.

I garage i bottenplan i flerbostadshus får ingen brandfarlig vara förvaras, förutom bilens reservdunk som ska förvaras oåtkomligt för obehöriga. I garage bör för övrigt inget annat förvaras än vad som normalt kan anses tillhöra fordonet, exempelvis en uppsättning däck.

Tvättstuga

Från tvättstugan ska det finnas tillgång till två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om avstånden inte är för långa så kan dessa utrymningsvägar bestå av en trappuppgång i vardera änden av källarkorridoren. Om det blir för långt till närmsta utrymningsväg måste en andra utrymningsväg finnas direkt från tvättstugan till det fria, exempelvis via ett fönster. Fönstret ska vara sidohängt av vara minst 50 cm bredd och minst 60 cm högt i öppningen. Bredd + höjd ska vara minst 150 cm Det ska vara lätt att ta sig ut genom fönstret med hjälp av stege och plattform. Tänk på vilka som bor eller kan komma att bo i huset, även en gammal person ska kunna ta sig ut. Utanför fönstret ska det vara lätt att ta sig vidare till en säker plats.

Om det på grund av byggnadens utformning är omöjligt eller mycket svårt och kostsamt att anordna något av ovanstående, kan en lösning med seriekopplade brandvarnare accepteras.

Räddningsvägar

Räddningsvägar ska underhållas och hållas tillgängliga för våra räddningsfordon. Det innebär att de ska snöröjas och vegetation ska klippas. Om ni sätter upp plank, grillplatser etcetera, får detta inte inskränka på räddningsvägarna eller försämra våra möjligheter att manövrera på området.

Bommar ska vara möjliga att låsa upp med brandkårsnyckel eller vara försedda med vårt nyckelskåp.

Restauranger

Ni ska bedriva systematiskt brandskyddsarbete för att förebygga brand och minimera konsekvenserna om brand ändå skulle uppstå. Det är viktigt att ni har både tekniskt och organisatoriskt brandskydd, och omfattningen är givetvis beroende på vilken storlek och typ av verksamhet ni har. Det förebyggande brandskyddsarbetet behöver inte vara lika omfattande på en liten lunchrestaurang som för en stor nattklubb.

Släckutrustning

Det ska finnas handbrandsläckare i restaurangen enligt de instruktioner som vi ger här. Vi rekommenderar även att ni kompletterar med en kolsyresläckare som ni kan använda i köket. En kolsyresläckare är inte alltid lika effektiv men smutsar inte ner.

Om köket har utrusning som medför större brandrisk, exempelvis gasolanläggning, stekbord eller fritös, och restaurangen klassas som samlingslokal, det vill säga om ni kan vara fler än 150 personer (anställda och gäster), ska köket förses med ett fast släcksystem typ Ansulex eller motsvarande. Systemet ska aktiveras automatiskt eller manuellt med ett knapptryck på en säker plats.

Istället för ett fast släcksystem, kan köket brandtekniskt skiljas av från serveringen. Då måste det bland annat finnas brandklassade dörrar och brandspjäll i ventilation mellan kök och servering.

Gasolanläggning

En mindre gasolanläggning, exempelvis köksutrustning, ska vara utformad enligt gällande föreskrifter inom lag om brandfarliga och explosiva varor. Föreskrifterna anses vara uppfyllda om anläggningen uppfyller Energigas Sveriges anvisningar för flaskgasol, FGA 2012. I samband med tillståndsansökan ska ni lämna ett skriftligt intyg på att anläggningen uppfyller FGA 2012 eller ska ni på annat sätt visa att reglerna är uppfyllda.

Gasolflaskor ska skyddas mot brand och mot obehöriga. Flaskorna ska därför förvaras i ett låst utrymme som är brandtekniskt avskilt från övriga delar av lokalen. Vid förvaring utomhus krävs ingen brandavskiljning om avståndet till dörrar och fönster är mer än 3 meter.

Om ni vill förvara gasolflaskorna inomhus, ska flaskorna stå i ett skåp som uppfyller EN 14470-2. Om mängden gasol är maximalt 250 liter ska skåpet ha klass G30, i annat fall G90. Plåtskåp som är förstärkta med minerit eller liknande är inte godkända för inomhusbruk och kommer inte att godkännas när ni söker nytt tillstånd. Om ni har ett sådant skåp, så måste ni byta ut det till ett skåp som uppfyller EN 14470-2 eller motsvarande innan ni behöver förnya ert tillstånd för hantering av gasol. Observera att ett skåp enligt SS-EN 14470-2 inte får rymma mer än 220 liter gas, vilket motsvarar två P45:or. Om ni behöver mer än 220 liter gas måste ni därför ha mer än ett skåp.

Ni måste ha tillstånd för att få använda gasolanläggningen. Tillståndsansökan finns i självservice

Läs mer om mindre gasolanläggningar här och mer om tillståndsprocessen här.

Terrassvärmare

Terrassvärmare med gasol ska hanteras på rätt sätt när den används, och förvaras rätt när den inte används. I vissa fall kan ni behöva tillstånd från oss innan ni får ta hem gasol till terrassvärmarna. Läs mer om terrassvärmare här.

Elektriska värmare, exempelvis IR-värmare, ska vara CE-märkt och ha en godkänd elanslutning. Värmaren ska placeras på betryggande avstånd från brännbart material. Följ tillverkarens anvisningar.

Serveringstillstånd

När ni söker utskänkningstillstånd så blir ni automatiskt kontaktade av oss. Vi vill avtala ett möte med er där vi tillsammans tittar på om lokalens brandskydd är lämplig för den tänkta verksamheten. Serveringstillståndet beviljas inte innan eventuella brister är åtgärdade.

Personantal

Ni får aldrig, inte ens vid enstaka tillfällen, ta in fler personer i lokalen än vad den är godkänd för. Om ni inte vet hur många ni får ta in, eller vill utöka det godkända personantalet, måste ni anlita någon som kan beräkna detta, exempelvis en brandkonsult. Beräkningen ska finnas dokumenterad och en kopia skickas till oss. Glöm inte att även meddela den myndighet som har beviljat ert serverings- eller arrangemangstillstånd.

Tänk på att personantalet inkluderar alla som samtidigt vistas i lokalen, dvs. även personal. Tänk också på att ventilation eller andra installationer också är dimensionerade för ett visst antal personer.

Om ni vill kontrollera att ni inte tar in för många enligt vissa grundläggande principer,  kan ni läsa mer här.

Samlingslokal

Om ni vid något tillfälle är fler än 150 personer i lokalen klassas den som samlingslokal. I en samlingslokal är brandskyddskraven högre. Läs mer om samlingslokaler här.

Observera att de högre kraven ställs även om ni endast vid enstaka tillfällen är fler än 150 personer.

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Om ni har plats för fler än 150 gäster, eller plats för fler 50 gäster och serverar alkohol, omfattas ni av kravet på skriftlig redogörelse för brandskyddet. Normalt är det fastighetsägaren som ska lämna in en skriftlig redogörelse till räddningstjänsten, men ni ska bistå fastighetsägaren med nödvändiga uppgifter. Ni kan också själva lämna in den skriftliga redogörelsen.

Läs mer här om när skriftlig redogörelse ska lämnas in. Blankett för redogörelsen hittar ni i självservice.

Förskolor

Ni ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete som är anpassat till byggnadens och brandskyddets förutsättningar samt med hänsyn till att ni bedriver en verksamhet där det finns många som är beroende av vuxnas hjälp vid en utrymning. Läs mer om systematiskt brandskyddsarbete här.

Släckutrustning

På en förskola finns det många nyfikna fingrar som gärna undersöker handbrandsläckarna. Om brandsläckarna inte får vara ifred är en möjlig lösning är att placera handbrandsläckarna i ett olåst brandsläckarskåp. Ni kan även prova att sätta handbrandsläckarna lite högre upp, dock bör handtaget på släckaren inte vara högre upp än 1,5 meter över golvet. Tänk på att ni aldrig får låsa in släckarna eller sätta annat än godkända plomberingar på dem. Läs mer om släckutrustning här.

Barngrindar

Grind för att förebygga risk att barn skadas eller tar sig ut från sin förskoleavdelning, får monteras i dörröppning som även utgör utrymningsväg eller väg till utrymningsväg under följande förutsättningar:

  • grinden får inte hindra eller försvåra en utrymning när den är öppen
  • dörröppningen ska vara minst 80 cm bred även när grinden är monterad
  • grinden får i öppet läge inte blockera den naturliga gångvägen till utrymningsvägen
  • grindens låsanordning ska vara lätt att förstå samt vara enkel och snabb att öppna för en vuxen
  • för att undvika fallolycka bör grinden vara minst 650 mm hög över golv
  • anordningen får inte på annat sätt försvåra en utrymning
  • grindar bör vara godkända för sitt ändamål och uppfylla branschstandard.
Spisar på avdelningar

Många förskolor har spisar på avdelningarna och i utrymmen som barn kan komma in i. Vissa spisar används regelbundet och andra mer sällan, kanske bara till pepparkaksbaket. Tänk på att spisen aldrig får användas som en förvaringsyta. Även ett litet föremål på en het spisplatta kan ge upphov till stora mängder giftig rök och orsaka en brand. Spisar på avdelningar ska vara möjliga att bryta med en timer, nyckelbrytare eller huvudbrytare som barnen inte kan nå eller manövrera. Detta förebygger inte bara risken för brand men även risken för brännskador. Spisen ska vara försedd med tippskydd och gärna även med hällskydd om spisen står i ett utrymme som barnen kan komma in i.

Brandlarm och brandvarnare

På en förskola ska det finnas ett larmsystem som tidigt upptäcker och varnar för en brand. Detta larm bör helst utgöras av utrymningslarm som aktiveras av ett automatiskt brandlarm, men även ett brandvarningssystem (exempelvis kombilarm) eller brandvarnare godtas. Brandvarnare / rökdetektorer ska finnas i:

  • alla utrymmen där barn normalt kan vistas och ha tillgång till, med eller utan personal
  • utrymningsvägar och övriga kommunikationsvägar (exempelvis korridorer och kapprum)
  • utrymmen med särskilda brandrisker exempelvis kök, rum med spis eller andra tändkällor, elcentraler, tvättstugor och rum med torkskåp.

För övrigt gäller att:

  • varje detektor/brandvarnare får täcka maximalt 60 moch endast ett våningsplan
  • toaletter får undantas. Mindre utrymmen som är öppna mot detekterat utrymme får undantas om den sammanlagda täckningsytan är högst 60 m2
  • brandvarnare ska placeras, monteras och skötas enligt tillverkarens anvisning
  • brandvarnare ska funktionsprovas och kommunikationsprovas en gång per kvartal
  • i förskolor som är projekterade enligt BBR 19 eller senare ska brandvarnare eller detektorer täcka hela verksamheten (BBR 19, 5:355), dvs. även exempelvis kontor oavsett om särskild brandrisk finns eller inte. Om ett brandlarm installeras ska det utformas enligt SBF 110:7 med heltäckande skydd
  • vi rekommenderar att seriekopplade brandvarnare. I vissa fall ställer vi krav på att seriekopplade brandvarnare ska användas, exempelvis om en vanlig brandvarnare inte kan höras dit personal vistas
  • nattis ska vara försedda med ett heltäckande automatiskt brand- och utrymningslarm.
Tillfällig övernattning

Vid tillfällig övernattning ställs högre krav på brandskyddet. Läs mer om tillfällig övernattning här eller kontakta oss.

Nattis

På ett nattis ställs högre krav än på ett förskola som enbart bedrivs under dagtid eftersom det kan vara svårt och tidskrävande att utrymma många sovande barn, särskilt om det är kallt och mörkt ute. Ett nattis bör därför projekteras i samråd med oss. Vi ställer bland annat krav på brandcellsindelning i större omfattning, heltäckande centralanslutet brandlarm och nödbelysning.

Containrar och sopkärl

Skolor och förskolor drabbas ofta av anlagda bränder. Det är därför viktigt att området runt byggnaderna hålls fritt från brännbart material. Sopkärl och containrar ska placeras på tryggt avstånd från byggnaden och kärlen bör vara inlåsta eller fastgjorda. Papperskorgar utomhus bör tömmas dagligen och det bör inte finnas papperskorgar i vindfång, nära fönster eller under takfot.

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Vissa förskolor ska lämna en skriftlig redogörelse för brandskyddet. Det är normalt fastighetsägaren som ska lämna redogörelsen, men ni ska bistå fastighetsägaren med nödvändiga uppgifter. De förskolor som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse av brandskyddet är:

  • förskolor med fler än 15 barn och med verksamhet inte enbart i markplan
  • förskolor med fler än 90 barn med verksamhet enbart i markplan
  • förskolor med fler än 5 funktionshindrade barn.

Om det finns fler förskolor eller skolor i samma byggnad ska alla barn räknas samman.

Läs mer här om när skriftlig redogörelse ska lämnas in. Blankett för redogörelsen hittar ni i självservice

Skolor

En skolas SBA ska vara anpassat till byggnadens och verksamhetens förutsättningar. Tänk exempelvis på att det är svårare för barn i lågstadiet att utrymma på egen hand än vad det är för de äldre barnen. Ändå kan lokalerna som de olika gamla barnen vistas i se lika ut. Därför kan era rutiner vid larm vara väldigt viktiga.

Läs mer om systematiskt brandskyddsarbete här.

Brand- och utrymningslarm

Krav på automatiskt brand- och utrymningslarm ställs i de fall när personer kan bli innestängda vid en brand. Exempelvis om en korridor är den enda vägen ut från ett klassrum, ska korridoren vara försett med ett brandlarm. Brandlarmet ska uppfylla SBF regelverk.

Klädförvaring

Kläder som hänger fritt i en korridor kan medföra en mycket snabb brandspridning om det skulle börja brinna. Dessutom skulle röken bli kraftig och extremt giftig. Kläder bör därför förvaras i plåtskåp eller i utrymmen som är brandtekniskt avskilda från korridorerna.

Släckutrustning

Handbrandsläckare och inomhusbrandposter utsätts ibland för skadegörelse och okynnesanvändning på skolor. På en skola kan det därför vara aktuellt med tätare kontroller av släckutrustningen i det systematiska brandskyddsarbetet. Tänk på att släckutrustningen inte får låsas fast eller låsas in, inte heller får den förses med andra plomber än den ursprungliga.

Läs mer om släckutrustning här.

Aula och samlingslokaler

Skolornas aulor är en gång i tiden gjorda för och anpassade till skolverksamhet enligt dåtidens brandkrav. Men med tiden har kraven förändrats och dessutom hyrs aulor och andra lokaler ut till utomstående. Om lokalen ska användas vid arrangemang eller uthyrningar där andra än skolans egna elever och personal deltar, och personantalet överstiger 150, kategoriseras lokalen som samlingslokal. För en samlingslokal ställs högre krav på ytskikt, utrymningslarm och nödbelysning.

Läs mer om samlingslokal här.

Dörr i brandcellsgränser
På skolor används ofta tidur eller larm för att låsa eller låsa upp både inner- och ytterdörrar. I många fall låses även trapphusdörrar upp med automatik, men om installationen är felaktigt utförd så kommer den brandavskiljande funktionen samtidigt att sättas ur spel. En dörr i brandcellsgräns måste alltid vara reglad med kolv som öppnas med handtag. Kontakta oss om du är osäker på era dörrar.
Tillfällig övernattning

Vid tillfällig övernattning ställs högre krav på brandskyddet. Läs mer om tillfällig övernattning här eller kontakta oss.

Containrar och sopkärl

Skolor och förskolor drabbas ofta av anlagda bränder. Det är därför viktigt att området runt byggnaderna hålls fritt från brännbart material. Sopkärl och containrar ska placeras på tryggt avstånd från byggnaden och kärlen bör vara inlåsta eller fastgjorda. Papperskorgar utomhus bör tömmas dagligen och det bör inte finnas papperskorgar i vindfång, nära fönster eller under takfot.

Läs mer om containrar och sopkärl här.

Brandfarliga varor

Det är vanligt att skolor har brandfarliga vätskor och gaser till sin undervisning. Dessa brandfarliga ämnen ska förvaras skyddat mot brand och obehörig åtkomst. De får med andra ord inte stå framme i ett klassrum när de inte används. Förvaringsskåpet ska vara godkänt för ändamålet och ska vara låst om det står i ett klassrum eller i ett annat utrymme som eleverna har tillträde till.

Beroende på vilka mängder som hanteras, kan ni behöva ha tillstånd för det. Blankett för ansökan finns i självservice.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har gett ut en skrift om gasol på skolor, hämta den här

Brännugn, keramikugn

En keramikugn ska användas på ett säkert sätt. Tänk på att:

  • följa tillverkarens anvisningar
  • lokalen ska vara bra ventilerad när ugnen används
  • inte förvara brännbart material i ugnens närhet
  • runt ugnen ska det vara helt fritt. Avstånd till vägg eller föremål ska vara minst 50 cm på sidor och baksida, samt 100 cm på framsidan
  • ugnen bör gå att slå av med en brytare som är placerad på säkert avstånd från ugnen
  • ugnen används med försiktighet och alltid med en närvarande lärare. Var särskilt uppmärksam på att något brännbart inte följer med in i ugnen. En liten träskiva eller ett brännbart underlägg kan ge upphov till kraftig rök.
Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Vissa skolor ska lämna en skriftlig redogörelse för brandskyddet. Det är normalt fastighetsägaren som ska lämna redogörelsen, men ni ska bistå fastighetsägaren med nödvändiga uppgifter. De skolor som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse av brandskyddet är:

  • skolor med fler än 15 barn och med verksamhet inte enbart i markplan
  • skolor med fler än 90 barn med verksamhet enbart i markplan
  • skolor med fler än 5 funktionshindrade barn.

Om det finns fler skolor eller förskolor i samma byggnad ska alla barn räknas samman.

Läs mer här om när skriftlig redogörelse ska lämnas in. Blankett för redogörelsen hittar ni i självservice.

Butiker
Systematiskt brandskyddsarbete

Ni ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete som är anpassat till era och butikens förutsättningar. I arbetet ingår bland annat att nödutgångar fungerar som de ska och inte är blockerade, att släckarna finns på sina platser, att branddörrar fungerar som de ska och att inget brännbart materiel ställs på olämpliga ställen. Hanterar ni brandfarliga eller explosiva varor ska ni kontrollera att hanteringen av dessa sker på rätt sätt.

Läs mer om systematiskt brandskyddsarbetet här.

Skjutdörrar

Om det inte finns en vanlig utrymningsväg i direkt anslutning till en skjutdörr, ska skjutdörren ha en inbyggd utrymningsfunktion. Funktionen kan vara att dörrarna går att öppna med ett måttligt tryck utåt. Dörrarna ska också öppna med automatik vid brandlarm eller strömavbrott. Denna funktion kan ni prova kvartalsvis i ert systematiska brandskyddsarbete genom att slå av säkerhetsbrytaren som sitter vid skjutdörren. Dörren ska då öppnas. Om den inte öppnas kan det bero på att batteriet är dåligt.

Brandfarliga vätskor

Det är viktigt att brandfarliga vätskor hanteras rätt för att de inte ska innebära en onödig fara för personal eller kunder.

  • mängden brandfarliga vätskor som får förvaras i butiken är begränsad, se tabellen nedan
  • avståndet mellan lätt antändbart material (exempelvis papper, kartong och kläder) och brandfarlig vätska måste vara minst 6 meter
  • avståndet mellan utrymningsväg och större mängd än 100 liter brandfarlig vätska måste vara minst 12 meter
  • avstånden till antändbart material och utrymningsväg får minskas om den brandfarliga vätskan förvaras i klass 1-skåp
  • brandfarliga vätskor får inte förvaras tillsammans med aerosoler eller brandfarliga gaser
  • tänk på att spolarvätska, även färdigblandad, klassas som brandfarlig vätska.

Om er butik vid något tillfälle har mer än 100 liter brandfarliga vätskor måste ni ha tillstånd. Tillstånd söker till hos oss och ni kan läsa mer om tillståndsprocessen här. Ansökningsblanketter hittar ni i självservice.

Läs gärna vårt informationsblad om brandfarliga vätskor. Den hämtar du här. Ni kan även kontrollera att ni hanterar den brandfarliga vätskan rätt med hjälp av denna checklista.

Förpackningar brandfarlig vätska

Plastförpackningar som är större än 5 liter får endast säljas ”över disk” eller utomhus. Mjuka förpackningar bör undvikas eftersom dessa lätt kan spricka. Om de ändå finns i sortimentet bör de placeras lågt.

Aerosoler

Aerosoler är sprayburkar, exempelvis färgburkar, hårspray, rengöringsmedel på sprayburk och bilprodukter på sprayburk. Aerosolen klassas som brandfarlig om drivgasen och/eller innehållet är brandfarlig. Ofta används gasol som drivgas.

Om er butik har mer än 100 liter brandfarliga aerosoler måste ni ha tillstånd. Tillstånd söker till hos oss och ni kan läsa mer om tillståndsprocessen här. Ansökningsblanketter hittar ni i självservice.

Läs gärna vårt informationsblad om aerosoler. Den hämtar du här.

Tillåtna mängder brandfarliga varor

Mängden brandfarliga varor som får förvaras i en butik är begränsad enligt tabellen nedan. Större mängder ska förvaras i ett rum som är brandtekniska avskilt i lägst klass EI 90.

Försäljningsarea

Aerosoler

Gasol

Vätska klass 1 & 2a oavsett behållare samt klass 2b & 3 i plast eller bräcklig behållare

Vätska klass 2b & 3 i övriga behållare

– 200 m²

50

60

100

1 000

Friliggande enplans bensinstation eller liknande – 200 m²

100

60

250

1 000

200 – 1 000 m²

100

60

500

2 000

1 000 m² –

200

60

500

4 000

 

Samlingslokal

Om antalet personer i butiken kan överstiga 150, kunder och personal inräknat, klassas butiken som en samlingslokal. Om flera butiker ligger i samma brandcell ska personantalet i alla butiker räknas samman.

I samlingslokaler ställs särskilda krav på brandskyddet. Läs mer om samlingslokaler här.

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Om er butik räknas som samlingslokal, omfattas ni av kravet på skriftlig redogörelse för brandskyddet. Normalt är det fastighetsägaren som ska lämna in en skriftlig redogörelse till räddningstjänsten, men ni ska bistå fastighetsägaren med nödvändiga uppgifter. Om ni har en fristående butik kan ni själva lämna in den skriftliga redogörelsen. För köpcentrum räknas det sammanlagda antalet personer i hela centrat, varför det naturliga i det fallet är att fastighetsägaren som ansvarar för att lämna in redogörelsen.

Läs mer här om när skriftlig redogörelse ska lämnas in. Blankett för redogörelsen hittar ni i självservice.

KONTAKT

Räddningstjänsten Båstad 
Telefon exp: 0431-771 20
Fax: 0431-771 18
E-post:

Postadress:
Båstads kommun
Räddningstjänsten
269 80 BÅSTAD
Besöksadress:
Ängelholmsvägen 19, BÅSTAD

Rubrik

Text och länk

Click to listen highlighted text!